Wien 1900
Friedrich Rückert
Klassiska Myter
Kontaktuppgifter
Biografier
Bra att veta
Wien 1900
Tiden strax efter förra sekelskiftet var på många sätt en brytningstid i den västerländska kulturhistorien. Ingenstans var detta påtagligare än i Wien, som var en samlingspunkt för alla slags konstnärer, författare, vetenskapsmän och intellektuella. Vårt program är ett försök att visa upp den enorma rikedomen i Wiens musikliv under den här tiden. Gustav Mahler var under sin livstid mest framgångsrik som operadirigent, något som med tanke på hans status idag framstår som ganska obegripligt. Programmet inleds med fyra sånger ur ett av hans mest spelade verk, Rückert-Lieder. Alexander von Zemlinsky är kanske minst känd av tonsättarna i vårt program, men på många sätt en central figur, inte minst i egenskap av kompositionslärare till både Schönberg, Korngold och Alma Mahler. Efter att ha varit i stort sett bortglömd efter sin död har hans operor, sånger och stråkkvartetter återfått en plats i repertoaren. De sex Maeterlinck-sångerna från 1910/13 är typiska för Zemlinskys karakteristiska tonspråk. Erich Wolfgang Korngold var en fullkomligt unik begåvning som slog igenom i sina tidiga tonår. De tre sångerna från 1924 tillkom samtidigt som Korngolds stora opera Das Wunder der Heliane, vilket avspeglas i den komplicerade harmoniken och de extrema krav som ställs på både sångare och pianist. I strävan efter en allt mer raffinerad harmonik luckrades bindningarna till traditionell tonalitet successivt upp. Från omkring 1909 lämnade Arnold Schönberg och hans elever Alban Berg och Anton Webern tonaliteten för gott. I Bergs fyra sånger op 2 och Schönbergs stora sångcykel Das Buch der hängenden Gärten kan vi uppleva övergången på nära håll, där det senromantiska tonspråket ger plats åt ”luft från en främmande planet”, för att låna en textrad ur ett annat nyckelverk, Schönbergs andra stråkkvartett.
G.Mahler Rückertlieder
A. Zemlinsky Maeterlincklieder Op.13
E. W. Korngold Drei Gesänge Op.18
A. Berg Vier Lieder Op. 2
A.Schönberg Das Buch der hängenden Gärten Op.15
Friedrich Rückert (1788-1866)
Trots sin enorma rikedom domineras den tyska romanstraditionen av ett fåtal diktare, vars verk tonsatts igen och igen, under deras livstid och senare. Detta program tillägnas den tyske poeten, översättaren och orientalisten Friedrich Rückerts verk. Rückert behärskade över 40 språk och var en av sin tids främsta kännare av persisk och arabisk litteratur. Diktsamlingen Aus den östlichen Rosen från 1821 är en hyllning till den persiske 1300-talspoeten Hafez, som tidigare hade inspirerat Goethe till sin West-östlicher Divan. Schuberts tonsättningar från samma år hör till hans finaste sånger, och vi har valt att inleda vårt program med fyra av dessa. Ett år senare utkom Liebesfrühling, en samling kärleksdikter som har inspirerat en lång rad tonsättare, bland dem det nygifta paret Clara och Robert Schumann, som tillsammans gav ut 12 sånger, tre av Clara och resten av Robert. Vi har gjort ett annat urval, men behållit grundidén att presentera bådas sånger som en enhet. En raritet som vi gärna vill lyfta fram är Richard Strauss‘ fem Rückertsånger från 1900, en ren njutning för både sångare och pianist. I december 1833 insjuknade Rückerts då sex barn i scharlakansfeber. Treåriga Luise och femårige Ernst dog. De 428 dikterna i samlingen Kindertodtenlieder hör till den tyska litteraturens mest gripande verk; fem av dessa tonsattes av Gustav Mahler. Ett urval ur Mahlers båda Rückertcykler utgör konsertens avslutning och höjdpunkt.
to the top
Klassiska myter
Det antika Grekland, den västerländska kulturens vagga, utvecklades kring de forntida grekernas myter om gudar och hjältar. Det restes tempel, firades högtider, skapades skådespel, idrottstävlingar och konst till gudarnas ära. Därifrån stammar vår kultur och dess referenser. Vi väljer i detta program att bekanta oss lite utförligare med ett par mytologiska personligheter.
1769 komponerade Joseph Haydn en solokantat, för röst och pianoforte, om den kretanska prinsessan Ariadne som övergetts av Theseus, Atens grundare, efter att ha räddat hans liv. Under Haydns livstid var verket en stor hit och det framfördes på de fina scenerna och kungahusen i Europa.
Kring 1817 tonsatte Franz Schubert flera dikter om klassiska myter. Schuberts vän, poeten J. Mayrhofer som var mycket fascinerad av den grekiska mytologin, var en stor inspiration. Den 11 verser långa ”Ceres klagan” får stå som en motvikt till Haydns solokantat. Verket tog Schubert 8 månader att skriva och tar oss på en intrikat resa genom tonarterna, genom arior och recitativ, från G-dur och tillbaka. Ceres, den romerska mytologins motsvarighet till Demeter, har förlorat sin dotter till Pluto (Hades) och söker i sin förtvivlan hjälp från Zeus.
Med vårt urval från Hugo Wolfs Goethe-sånger (1888-89) kommer kristendomen in i vårt program. I utbytet med andra kulturer förändrades den grekiska mytologin, men den influerade också och kom att påverka den tidiga kristendomen, även om kristendomen sedan vände sig emot den. Vi avslutar 1906 med ett urval ur Richard Strauss’ opus 56 där kristna och mytologiska ceremonier står sida vid sida. Til syvende og sidst förblir ingen kultur opåverkad av de omgivande.
J. Haydn „Arianna a Naxos“, Hob.XXVIb:2
to the top
Bra att veta
Jonas
Jonas Olsson studerade hos Hans Pålsson vid Musikhögskolan i Göteborg, där han debuterade 2007 med Göteborgs Symfoniker i Ravels Konsert för vänster hand. Studierna fortsatte med ett år som stipendiat vid International Ensemble Modern Academy i Frankfurt. Mellan 2011 och 2013 studerade han nutida pianomusik vid Musikhögskolan i Köln hos Pierre-Laurent Aimard. Jonas Olsson är verksam som solist och kammarmusiker i hela Europa, Asien och Nordamerika. Han har flera gånger uppträtt vid Lucerne Festival, som solist i Répons och sur Incises av Boulez under ledning av tonsättaren, såväl som Des canyons aux étoiles av Messiaen. På senare år kan nämnas en uppmärksammad serie konserter med Boulez samtliga pianosonater på KLANG-festivalen 2015 i Köpenhamn och en porträttkonsert med pianoverk av Rebecca Saunders på Aldeburgh-festivalen 2016. Sedan hösten 2016 är Jonas anställd som pianist och repetitör på Norrlandsoperan i Umeå. lyssna