Sitter på Silverlinjen och utnyttjar de sista dropparna energi i Gråbens batteri. Silverlinjen är toppen på många sätt, men de har inte fattat grejen med att ha eluttag på bussen. Där ligger Swebus bl a i framkant…
Återigen en expressresa. Inte så långt den här gången. Den första inom Sverige på… Tja, i alla fall den första inom Sverige på mycket länge som är jobbrelaterad. Den första resan i år jag rent teoretiskt skulle kunna få betald från arbetsförmedlingen, om jag gått på a-kassa. Med tanke på hur många jobbsökningsrelaterade resor jag gör så säger det väl något om hur dysfunktionell arbetspolitik och arbetslöshetspolitiken är i förhållande till kulturarbetare.
Hörde Fredrik Reinfeldt bli intervjuad om ev obligatorisk arbetslöshetsförsäkring på P1 här om morgonen. Han sa väl i princip att den inte kommer bli genomförd om alliansen sitter kvar efter valet.
Själv undrar jag dagligen om jag är knäpp som driver företag i det här läget. ”Driver?” sa en god vän nyligen ” du har det som administrativ form.”. Ja, han har väl rätt. Det är svårt att driva företag som kulturarbetare om man inte har fötterna inne på de stora scenerna eller i näringslivet. Vi behöver entreprenörsandan i kulturlivet, och den finns hos så många, men att ha företag är sannerligen ingen lösning på arbetslöshet. Hur många tillfällen har egentligen min f-skattsedel spelat roll vid en uttagningsprocess? Knappast någon.
Men TAK å andra sidan var inget sunt alternativ heller. Det kostar vansinnigt mycket även om du är arbetslös, ersättningen är försvinnande liten, man känner sig fullkomligt livegen, de går inte att kontakta på något vettigt sätt och det är i princip omöjligt att göra rätt. Det är oändligt mycket lättare att ha enskild firma.
Men jag behöver ju egentligen inte oroa mig för om jag ska ha firman kvar eller ej, för som det ser ut nu och har sett ut en stund så har jag ändå ingen möjlighet att uppfylla arbetsvillkoret i dagsläget. Trots att jag, nu när jag betraktar min semester som slut, jobbar mer än 8h om dagen. Men marknadsföring, research, fortbildning, övning, förberedelse av konstnärliga projekt etc är inget som anses vara giltigt för att uppfylla något arbetsvillkor enligt a-kassan MEN dock giltig sysselsättning i en firma…
Jag har fastnat känner jag – eller så ser jag inte skogen för alla träd.
Bodil Jönsson har så rätt när hon menar att arbetslöshet egentligen inte finns, det är en samhällsekonomisk konstruktion eller chimär snarare…
Jag är imponerad av alla er som orkar tampas med TAK. Själv vänder jag hellre på slantarna, jag har nog aldrig släppt så mycket energi åt ett negativt håll som den perioden jag försökte tampas med TAK.
Ja, expressresa igen. Men varför blir det alltid så? Egentligen har jag ju hur mycket tid som helst? Hur är det möjligt att min kalender ändå är full? Massor roliga och spännande saker lurar, bara inget som ger pengar. Och varför kommer allting alltid med så kort varsel? Ett vettigt arbetsmöte lyckades jag i alla fall få till, så den långa resan inte bara sker för en sak. Hoppas på detta nu; Spännande vore det, projektet verkar intressant.
Hoppet är det sista som överger människan
Tags: a-kassa, Reinfeldt, Silverlinjen, TAK