Igår höll jag och Matti Hirvonen privat konsert för Maria Baczynski och min syster. Det var naturligtvis inte tänkt så men det kom ingen publik (utöver min syster då) till Skeppar Karls salong denna tisdag kväll.
Den presumtiva publiken vet inte vad de missade. Det var ett roligt och kvalitativt program vi hade förberett. Ingen publik = ingen inkomst varken för Matti, mig eller Maria Baczynski som driver Skeppar Karls salong men å andra sidan heller inga förluster.
Som tur var så hade jag via dokumentärfilmaren Stefan Erdman (som gjort bl a dokumentären Galeasen som sändes i SVT i höstas) fått dit två studenter från Medieskolans yrkesutbildning så vi hade ju en kamera som publik i alla fall.
Det var svårt för mig att göra något vettigt av tiden. För inspelningens skull ville jag naturligtvis sjunga så bra som det någonsin är möjligt och dessutom vara fullt koncentrerad. Men när man i princip bara har sin syster att sjunga för så blir det liksom lite svårt att ta det hela på fullt allvar. Sen är det ju så att jag skapar ju program som håller ihop från a – ö, dvs snacket emellan låtarna är nästan lika viktigt som musiken i sig och det snacket kändes ju fullkomligt befängt att köra när det inte fanns någon publik så jag lät bli. Vilket ledde till att det var svårt att hålla i koncentrationen mellan låtarna.
Delvis sjöng jag riktigt bra så jag hoppas att jag kan hitta några delar av videoinspelningen som jag kan använda som pr-material. Behöver verkligen ett bra material. Men det är ju också typiskt, att varje gång jag försöker ordna inspelning av demo-material så händer något som gör att kvalitén inte blir så bra som önskat. Antingen blir jag förkyld, eller så visar sig lokalen inte vara lämplig eller så blir det som igår, det kommer ingen publik och då tappade jag ett av pallens tre ben så att säga.
Hur som helst så var det väldigt lyxigt att ha ”tv-teamet” där och det är med skräckblandad förtjusning jag väntar på klippen. Och att musicera med Matti är också en total lyx.
Som situationen nu blev är jag glad att jag hade valt att utnyttja tillfället för att pröva delvis nytt material och sådant material som jag har behövt arbeta om. Det är så lätt att man, när man vet att det inte är något betalt att tala om, bara gör ett program av sådant man kan baklänges men jag brukar försöka att utnyttja tillfällena till att göra sådant som jag inte skulle våga när mer stod på spel och till att ge mig själv små tekniska utmaningar/uppgifter att arbeta med.
Gårdagens uppgift var att stå still. Jag måste väl erkänna att det allmänt obekväma och oklara i situationen (svårt att gå in fullkomligt i en professionell roll när den enda publiken består av syster) gjorde att jag inte lyckades så bra med det. Har en tendens att få lite av en högervridning i axlarna när jag vill uttrycka något och det stör luftpelaren så jag måste försöka komma till rätta med det. Men det är bara att arbeta vidare i övningsrummet och ta nya tag nästa gång.