I min portuppgång finns det sex brevlådor varav hälften har den av bostadsbolaget Poseidon tillhandahållna skylten; ”Nej tack till Reklam”, jag satte först upp Naturskyddsföreningens snygga dekal men det var tydligen inte tillåtet.
Men jag blir ofantligt irriterad de gånger någon nitisk reklamutbärare bestämt sig för att kringgå skyltarna genom att bära upp reklamen och lägga den i tidningsställen utanför dörrarna istället för i brevlådorna. Det sker tack och lov rätt sällan. Värre är det med Postkodlotteriet och all direktreklam. Jag vill inte ha reklam. Jag vill inte offra träd och energi för något jag inte tittar på utan slänger direkt. Allt som oftast är direktreklamen dessutom inplastad vilket gör det hela etter värre. Jag vill i så stor utsträckning som möjligt välja vilka föroreningar (mat, ljud, ljus, reklam, luft) som ska få komma in i mitt hem. Det tycker jag är min rättighet och det känns viktigt för min mentala och fysiska hälsa.

Tala om oron jag kände när jag läste Kulturbloggens inlägg om Statens personadressregister SPAR som nu öppnas för företagens handel istället för att vara enbart tillgängligt för en återförsäljare. Nu ska företagen kunna köpa våra adressuppgifter till självkostnadspris…

Så nu har jag registrerat mig hos Reklamfritt, som känns hyffsat trovärdigt enligt både min och Kulturbloggens bedömning. De har dessutom en blogg och skriver ett tänkvärt inlägg om telefonkatalogen.
För varje medlem (gratis!) planterar de ett träd. En björk kostar 50kronor hos ”Ett klick för skogen” – det känns som en helt ok deal för att slippa reklam!

This entry was posted on fredag, februari 12th, 2010 at 11:29 and is filed under vardag. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.