Slappnar av med rep i norrbotten

Teknikens under tänker man mest på när de inte fungerar. Så har varit fallet för mig de senaste 2½ veckorna. Nu tycks allting fungera igen…ja, nästan, Skype vill fortfarande inte riktigt samarbeta. Men min telefon är åter från sin tredje service och åter fylld med allt mitt arbetsmaterial och mina inställningar (fast allt som var registrerat i telefonalmanackan försvann, jag måste verkligen börja synca telefonen med datorn… är efter min tid när det kommer till sådant. Telefonen lär väl strax gå sönder igen om jag känner den rätt). Mitt mobila internet fungerar äntligen och för tillfället även föräldrarnas nätverk i Norrbotten, där jag just nu befinner mig. Fast å andra sidan, att slippa försöka kommunicera med A-kassan utan med gott samvete skjuta upp det på framtiden, till dess Telenor bestämt sig för att få sina tjänster att fungera, är onekligen skönt. Om jag tyckte att det var omständligt med alla turer innan jag fick ut pengar via blankett e303 i Tyskland så är det faktiskt inget mot vad det är att försöka göra TAK till lags här i Sverige… TAK behandlar en dessutom som om man var mindre vetande, vilket faktiskt inte var fallet i Tyskland, och då är jag ändå inte modersmålstalande!

Livet rullar på i ett ganska högt tempo just nu (och det är oerhört handikappande att inte ha tillgång till internet). Jag packar, packar upp, packar, vattnar blommorna, tar sånglektioner och provsjunger. Det är roligt och härligt utmanande men samtidigt energidränerande. Jag har lärt mig massor under den här hösten och lär mig massor… läget nu är ett helt annat än i början av september när jag först gav mig ut på min provsjungningsturné. För den som ska provsjunga i Tyskland, vill jag verkligen rekommendera What the Fach?, en bok som jag läste när jag kommit hem efter tips från en kollega, men som jag borde läst innan jag åkte. En mycket effektiv handbok att hålla i handen i detta system som skiljer sig ganska mycket från skandinavien.
Det som är spännande är att i takt med att jag lär mig saker professionellt så utvecklas också rösten. Det är en outsinlig källa till fascination detta hur röst och psyke hänger ihop. Så sakta gående, ibland krypande känns det som, tar jag mig fram på min väg. Så sakteliga stabiliserar jag min teknik och identifierar jag min ”rätta” repertoar och mitt ”fach”… Men det är en svår och ensam resa. Jag har fantastiskt generösa och goda rådgivare omkring mig, men till syvende og sidst är det ju jag som ska stå där, jag som ska bli bedömd, jag som måste veta vad jag står för.

Då är det skönt att slappna av med en arbetskväll som den som just varit. En kväll med Bach, härlig musik i oerhört vacker 1200-tals Nederluleå kyrka i världsarvet ”Gammelstads kyrkby”. En kväll med lättsamma och fantastiska kollegor. Att göra Juloratoriet på svenska och sceniskt är en spännande idé av den driftige organisten Andreas Söderberg Säppelä. Vi arbetade fram ett ramverk ikväll. Om en månad ses vi igen, ska bli intressant att se hur konceptet utvecklats i folks bakhuvuden då! Om inte annat, hur det utvecklats i mitt…

Leave a Reply