Ägnar mina dagar här i Leipzig at att turista och arbeta. Att ha tillgang till en högskola är inte sa dumt. Riktiga övningsrum som, när man inte studerar pa skolan och inte behöver oroa sig för om man hörs eller ej och vad folk tycker, erbjuder lugn och ro för koncentrerade teknikövningar. Det har funnits alldeles för lite tid för sadant de här senaste veckorna. Sjukdom och obefintligt med övningsrum i Gera blev tyvärr start pa en dalig trend, som jag förhoppningsvis lyckades vända igar.
Pa en högskola finns dessutom nagot sa fantastiskt som ett bibliotek. Lär ha manga kilos övervikt pa flyget hem… om jag inte lyckas skicka hem en väska med post eller nagot. Men det gar helt enkelt inte att lata bli att utöka sitt notbibliotek när man har möjlighet och far tips och inspiration. Min kollega Christina Bock är en oerhörd inspirationskälla repertoarmässigt. Det är spännande att vi har relativt lika röster men har rört oss i sa totalt olika repertoir.
Ja, i övrigt turistar jag. Jag försöker se det sa atminstone. Turistar i EU-land, EU-byrakrati. Jag har försökte göra allting rätt och som den EU-medborgare jag är utnyttja rätten att söka arbete i annat EU-land… Men det hade varit bättre om jag bara akt hit och inte sagt nagot till A-kassan eller Arbetsförmedlingen hemma. Fran ZAV i Berlin blev jag nämligen skickad till Agentur für Arbeit och där begärde de papper som jag skulle fa hos polisen. Här i Leipzig hade jag äntligen tid att besöka polisen som sag fragande ut men mycket hjälpsamt lyckades lista ut att jag inte skulle till polisen utan till Bürgeramt. Väl där kände jag mig som Magda i Konsuln. Pa harda stolar med nummerlappar i händerna satt människor av olika nationaliteter och väntade i oändlighet. Efter 1,5 h ungefär fick jag veta att jag inte kunde fa hjälp i Leipzig utan maste göra samma procedur i Berlin och da ocksa ha med mig papper som jag inte kan fa fram…
Känns inte alldeles hoppfullt och är kanske inte direkt vad jag vill ägna min tid at men jag far i alla fall en djupare insikt i EU och Tyskland än vad jag skulle fa om jag bara tittade pa kyrkor och utsiktstorn… Det mesta turistandet gör jag emellertid hemmavid just nu. Jag bor hos en kollega de här dagarna och det är ovärderligt vad gäller insyn i Tyskland, den tyska arbetsmarknaden (som onekligen verkar beydligt mer tillgänglig än den svenska om än med sämre arbetsvillkor och naturligtvis ocksa tuff) och den tyska kulturen….