…mot premiär och nytt liv i Göteborg

Efter 1½ dygn hos syster i Växjö, långt från tegelbruk, underbara operasjungande bögar och andra härliga men trötta kollegor, är jag tillbaka i Halmstad och har för en natt radhuset för mig själv.

Sitter och försöker förbereda mig för den kommande veckan och resten av mitt liv. Funderar på miljömedveten show till havs nästa sommar, en "grön" efterträdare till Lille Skutt och ett förhoppningsvis kommande lägenhetsinnehav. För det senare försöker jag räkna ut min inkomst per år före skatt. Hur ska man kunna göra det? Räknas stipendier in? Förra årets inkomst eller årets beräknade? Hittade en fin vindslägenhet bort mot Mölndal till men… de krävde 200 000 i årsinkomst och några sådana summor kommer jag nog omöjligt upp i just nu.
Uppväxt under trygga, stabila förhållanden som jag är blir jag ibland vettskrämd och undrar vad jag gett mig in på som egenföretagare i kultursfären. Kommer jag någonsin kunna ta ett lån? Få något ut från försäkringskassan?? Vad gör jag när CSN skickar sina räkningar? Det är en utgift som jag inte är van att ha…

Men jag har lovat mig själv att bara ha framtidsångest en kort stund varje dag. Absolut inte mer än en timme. Det är ju NU livet är, inte nästa månad. Övar mig på tillit till min egen förmåga att överleva och livets egna säregna förmåga att ordna upp sig. Och håller tummarna.

Nu gäller istället att fokusera inför en intensiv sista vecka innan premiär. 3 kompletta genomdrag och två publikrep väntar innan premiären och dessutom fulla repdagar. Premiären och den andra föreställningen är slutsåld, det är kul!
Nu gäller det att efter en relativt lång repperiod vända blad och  kräva mod och ork av sig själv, släppa kreativiteten lös och våga bli farlig. Är stolt över att jobba med den här ensemblen. Fantastiska människor. Det kommer bli bra!

One Response to “…mot premiär och nytt liv i Göteborg”

  1. Rickard S Says:

    Tre operasjungande (och kaffedrickande) bögar sitter här på tåget o läser din blogg. Vi är verkligen fantastiska människor. Vi alltså. Ni andra är också snälla.
    En av de operasjungande (den mest kaffedrickande) bögarna är lite upprörd att han inte tillhörde de "härliga" människorna. Han känner sej jävligt härlig. Särskilt nu. Skithärlig. ;-)

Leave a Reply